Halsbränna – när maten gör sig påmind

Halsbränna är mycket vanligt och känns oftast som en brännande känsla bakom bröstbenet. Obehaget uppstår ofta efter att man har ätit – särskilt efter stora måltider eller mat som är fet, sur, starkt kryddad eller gasbildande. Även kaffe, alkohol och choklad är vanliga triggers. Halsbrännan förvärras ofta när man ligger ner, särskilt på kvällen. Cirka 10–15 % av svenskarna upplever halsbränna varje vecka, och problemen blir vanligare med stigande ålder och kroppsvikt.

Vad beror det på?

Den vanligaste orsaken till halsbränna är reflux, vilket innebär att magsyra tränger upp i matstrupen. Normalt hindras detta av en muskel – den nedre matstrupsfinktern – som fungerar som en ventil mellan matstrupe och magsäck. Men om den ventilen är försvagad, kan den släppa igenom syra som irriterar slemhinnan.

Vanliga orsaker till refluxbesvär:
  • Fet och tung mat
  • Rökning
  • Alkohol
  • Övervikt
  • Vissa läkemedel (t.ex. NSAID, kalciumantagonister)
  • Hiatusbråck– en anatomisk förskjutning som försvårar stängningsfunktionen

Halsbränna kan också utlösas av stress och oro, som påverkar både magsäcken och muskelaktiviteten i mag-tarmkanalen.

När är det farligt?

I de allra flesta fall är halsbränna ofarligt, men återkommande besvär bör inte ignoreras. Upplever du en plötslig, stark smärta bakom bröstbenet som du aldrig känt tidigare, ska du alltid söka vård direkt – det kan vara hjärtat. Kontakta läkare om du:

  • Har halsbränna flera gånger i vecka
  • Vaknar av sura uppstötningar
  • Kräks eller tappar vikt utan förklaring
  • Får sväljsvårigheter eller heshet

Vad kan du göra själv?

Undvik stora måltider, särskilt sent på kvällen

Höj huvudänden av sängen med 10–15 cm om du besväras nattetid

Minska kaffe, alkohol och fet mat

Undvik att lägga dig direkt efter måltid

Sluta röka – nikotin försvagar slutmuskeln

Gå ner i vikt om du har övervikt

Det finns även receptfria hjälpmedel, som neutraliserar magsyra eller skyddar slemhinnan i matstrupen. Dessa kan ge effektiv lindring utan att påverka kroppens normala funktion.

Källor:

Socialstyrelsen – Sjukdomar i matstrupe och magsäck

Vårdguiden 1177 – Halsbränna och sura uppstötningar

Läkartidningen – “Gastroesofageal refluxsjukdom”, 2019

SBU – Rapport om behandling av refluxsjukdom, 2022

Ness-Jensen E. et al. The prevalence and risk factors for gastroesophageal reflux symptoms: A population-based study. Scand J Gastroenterol. 2016

Vi rekommenderar dig